Klockan är 19:32. Emma Larsson kastar ett snabbt öga på sin telefon innan hon trycker på knappen till tvättmaskinen. Appen visar att nuvarande elpris är 78 öre per kilowattimme, men om hon väntar till klockan 23 kommer det att sjunka till 42 öre. ”Jag skjuter upp tvätten,” tänker hon och slår istället på det lilla stearinljuset på köksbordet.
För bara några år sedan skulle denna typ av mikrobeslut ha varit otänkbara i de flesta svenska hem. Vem brydde sig om exakt när på dygnet man tvättade, diskade eller laddade elbilen? Men idag har timvis spotpris på el förvandlat helt vanliga konsumenter till något som påminner om daytraders på finansmarknaden.
”Min man retar mig för att jag blivit elektricitetsnörd,” skrattar Emma. ”Men i december sparade vi nästan 900 kronor jämfört med våra grannar som har exakt samma hus och uppvärmningssystem. Då var det plötsligt inte så töntigt längre.”
Det Emma och många andra svenskar lärt sig det senaste året är att dagens elpris varierar. Ibland väldigt mycket. Skillnaden mellan dygnets dyraste och billigaste timmar kan vara upp till 300 procent. För elintensiva hushåll med värmepumpar och elbilar betyder det att ett strategiskt förhållningssätt till vårt aktuella spotpris idag kan ge substantiella besparingar.
Fenomenet har fått energiforskaren Petter Svensson att tala om ”elprisjägare” som en ny folkrörelse:
”Vi ser ett skifte i konsumentbeteendet som saknar motstycke i modern tid. Människor anpassar sina liv efter prissvängningar i elsystemet på ett sätt som vi knappt trodde var möjligt för bara tre-fyra år sedan.”
Så förändrar marknadens spotpris idag våra vanor
Den osynliga dirigenten i denna nya vardagsrytm är den nordiska elbörsen, där morgondagens priser fastställs klockan 13 varje dag. För hushåll med timprisavtal innebär det att kvällens aktiviteter kan planeras baserat på eftermiddagens prisinformation.
Fredrik och Sara Holmgren i Hudiksvall har gjort det till en familjerutin att checka priserna tillsammans med barnen efter middagen. ”Det har faktiskt blivit ett pedagogiskt moment,” berättar Sara. ”Våra barn förstår nu kopplingen mellan väder, elproduktion och pris på ett konkret sätt. När det blåser ute vet nioåringen att det är bra för vår plånbok.”
Familjen Holmgren har delat upp sina hushållsapparater i tre kategorier: de som måste köras oavsett elpris, de som är flexibla inom ett dygn, och de som kan vänta flera dagar om priserna är ovanligt höga. Det aktuella elpriset avgör vilka apparater som används när.
”Vi lärde oss snabbt att torktumlaren är en riktig energislukare,” säger Fredrik. ”Den kör vi bara på nätterna nu, eller när spotpris på el idag är under 60 öre.”
Fluktuerande elpriser orsakar stress hos vissa personer
Denna nya medvetenhet om elprisets variationer för också med sig utmaningar. Psykologen Maria Bergkvist ser en ny form av stress hos vissa klienter.
”Jag möter människor som ständigt känner att de måste optimera varenda aspekt av sin elanvändning. De vaknar mitt i natten för att starta tvättmaskiner eller ligger vakna och oroar sig över att de missat en lågprisperiod. Det kan bli en ohälsosam besatthet.”
Hon rekommenderar därför ett balanserat förhållningssätt. Ställ in automatiseringar där det är möjligt, bestäm en rimlig ambitionsnivå, och acceptera att perfektion är omöjlig.
För elleverantörer innebär dagens priskänsliga konsumenter en ny verklighet. De traditionella avtalsformerna med fast månadspris utmanas av alltmer sofistikerade timavtal som speglar börsens svängningar.
”Konsumenternas ökade intresse för nuets elpris driver på innovationen,” säger marknadschefen Johanna Lindqvist. ”Vi utvecklar nu verktyg som gör det lättare för hushållen att reagera på prisförändringar utan att behöva bli experter på elmarknaden.”
Dagens spotpris påverkar även större samhällssystem
Det finns också tecken på att medvetenheten om dagens spotpris påverkar större samhällssystem. Vissa skolor och kommunala verksamheter experimenterar med att anpassa energikrävande aktiviteter efter priserna. Några industriföretag justerar produktionsscheman för att utnyttja lågpristimmar.
Men den riktigt stora förändringen sker kanske i det tysta, i tusentals hem där tvättmaskiner, diskmaskiner och elbilsladdare har börjat leva sitt eget liv – styrda av osynliga prissignaler från elmarknaden.
För Emma Larsson i Stockholm har den nya vanan att kolla dagens elpris blivit en självklar del av vardagen. Hon tittar på klockan – nu är den 21:15, och priset har redan börjat sjunka.
”Jag tror jag startar tvätten lite tidigare ändå,” säger hon med ett leende. ”Ibland får man låta bekvämligheten vinna över ekonomin.”